obsessedbyyou

Hennes frånvaro talar ett så tydligt språk. Hon glömmer bort mig, hon skärmar av sig från mig. Hon säger ändå att hon saknar mig och att hon älskar mig. Jag har svårt att tro det. Nu i helgen skulle vi mötas och hon skulle få en skiva på det som låg på videokameran. Jag har inte hört något av henne angående den och imorgon är det sista chansen. Hör hon inte av sig kommer jag absolut att stänga av, även jag. Det är helt och absolut uppenbart att hon inte vill ha något som helst att göra med mig. Det jag tycker är synd är att hon inte kan säga det, utan när vi träffades för bara några veckor sedan då var det som om vi aldrig varit ifrån varandra. Hon sa att hon älskar mig och jag sa att jag älskar henne. Jag gör verkligen det, men hennes trovärdighet börjar verklige falla under det som kan tänkas vara normalt för något som jag ska tycka om. Trist, men sant. Något som jag grämer mig över är att jag verkligen vill ha henne tillbaka. Jag vill inget annat än att leva mitt liv med henne. Det känns som om jag kan förstå de som blir besatta av någon. Jag hoppas verkligen inte att jag hamnar inom den kategorin! Hur som helst; hon har nog redan gjort sitt val.